Kina i övergång: Bekymmer kraftigt överdrivna

av Elliott Morss, Morss Global Finance

Beskrivning

Kina: varje dag rapporterar media oroande nyheter. Vi hör att Kina är i recession, drar ner alla andra tillväxtländer med det, börser kraschar, valutamanipulationer, et al. Viss faktakontroll är på sin plats.

Det finns farhågor om riktigheten av uppgifter från Kinas regering. Av den anledningen har jag kompletterat uppgifter från Kinesiska nationella statistikbyrån med data som samlats in av FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD) Och FokusEkonomi. Den senare hämtar mycket av sin data (konsensusprognoser) från privata banker och andra finansiella enheter som rapporterar regelbundet om Kina.

Kina – Ser tillbaka – De fantastiska senaste 40 åren

Som tabell 1 antyder, Kinas tillväxt under de senaste 40 åren. Och det har verkligen varit anmärkningsvärt. Under den tiden har den i genomsnitt haft en sammansatt årlig BNP-tillväxt på 10 %. Detta drevs fram av en ännu mer imponerande exporttillväxt på i genomsnitt cirka 15 % under samma period. Det innebar en ökning av BNP per capita från 308 dollar 1980 till 7,975 XNUMX dollar i konstanta dollar. Jag är ingen historiker, men jag undrar om något land har kunnat öka sitt folks ekonomiska välstånd med så mycket på så kort tid.

Tabell 1. – BNP och exporttillväxt i Kina

Källor: Kinesiska nationella statistikbyrån, FokusEkonomi.

Globala exportledare

Under många år konkurrerade USA och Tyskland om att vara den ledande exportören. Det har förändrats. Som tabell 2 visar är Kina nu den största exportören. Dessutom har den sydkoreanska exporten vuxit snabbt och USA:s exporttillväxt har också varit imponerande.

Tabell 2. – Ledande exportörer, 2007 – 2014 (i mil. $)

källa: FokusEkonomi.

Övergången

Men Kina befinner sig nu i en omställning och exporttillväxten avtar. Export "eran" ger vika för att tillhandahålla varor och tjänster för en växande och allt mer välmående medelklass. Inledningsvis när stimulansen från exporttillväxten mattades kompenserade regeringen skillnaden med stora infrastrukturinvesteringar som bådar gott för landets framtid. Detta kan delvis utläsas av den sjunkande exportandelen av BNP (tabell 1).

Med all sannolikhet kommer det att finnas "bulor" i övergången. Men Kina har en imponerande kader av proffs på plats som inte kommer att hindras av fejdande politiker som ofta händer i USA.

Ändå fortsätter finansmedia att uttrycka oro över Kina. Vissa hävdar att det är farligt nära att gå in i en lågkonjunktur. En lågkonjunktur? Det är värt att komma ihåg att även om Kina inte växer så snabbt som det har gjort tidigare, överstiger dess prognostiserade årliga tillväxt i real BNP fortfarande 6 %.

Kinas "Akilles Hell" och "Ripple Effects" genom andra tillväxtmarknadsländer

a. "Akilleshälen"

Kina är ett resursfattigt land. Det är därför dess import har ökat mätt i dollar åtminstone fram till 2014.

Vid FN:s miljötoppmöte nyligen i Paris lovade man att dess CO2-utsläpp kommer att sluta växa till 2030 och att göra sitt bästa för att nå en topp tidigare. Den sa att den skulle öka icke-fossil energi till 20 % av sin energiförbrukning till 2030, vilket kommer att kräva att den installerar 800 till 1,000 2017 gigawatt i icke-fossil kapacitet, vilket motsvarar hela USA:s nuvarande produktionskapacitet. Kina har också åtagit sig att bygga ett nationellt tak och handelssystem för koldioxidutsläpp. Denna kommer att lanseras XNUMX och bli världens största.

Kina har inte gjort detta av en oro för skadorna på den globala uppvärmningen. Istället har dess folk uttryckt ilska över växande föroreningar i städer och för att de vill minska energiimporten. Och som en del av detta arbete investerar man i kärnkraftverk som om det inte finns någon morgondag. Det är också på väg att bli den största tillverkaren av allt effektivare solpaneler.

b. "Ripple Effects"

Sedan 2007 har IMF:s tillväxttakt för vad de klassificerar som "tillväxtmarknadsländer" exklusive Kina minskat från 8.7 % 2007 till 5.2 % 2012 och till prognostiserade 2.3 % 2015. Många experter spårar detta tillbaka till Kinas minskande efterfrågan på deras produkter (särskilt varor). Tabell 3 jämför BNP-tillväxttakten för tillväxtmarknadsländer exklusive Kina med Kinas. Tillväxten i Kina har, även om den har minskat, varit väsentligt över tillväxten i de andra tillväxtmarknadsländerna under hela perioden.

Tabell 3. – BNP-tillväxttakt, Kina och tillväxtmarknadsländer utan Kina

källa: IMF och FokusEkonomi

Det som är viktigast här är vad som har hänt med Kinas importtillväxt. Varierande uppskattningar av Kinas import ges i tabell 4. De visar alla en kraftig nedgång i tillväxttakten med start 2012. Den kanske mest pålitliga är den FokusEkonomi' uppskattningar. Dess konsensus förutspår en faktisk exportnedgång på 2.5 % under 2015.

Tabell 4. – Olika uppskattningar av kinesisk import

Källor: FokusEkonomi, Kinesiska nationella statistikbyrån, IMF, UNCTAD, Comtrade.

En brist på efterfrågan från Kina har använts för att förklara den svaga ekonomiska utvecklingen i både Argentina och Brasilien. Tabell 4 visar dessa länders BNP-tillväxt och export till Kina de senaste åren. Exporten till Kina växte i Argentina fram till 2013 och i Brasilien fram till 2014. Visst bidrog nedgången i Kinas efterfrågan till att bromsa den ekonomiska utvecklingen i båda länderna, men det är klart mer på gång.

Tabell 5. – Kina import från Argentina och Brasilien, utvalda år (mil. US$)

källa: FokusEkonomi, UNCTAD

Kinas aktiemarknader

De senaste månaderna har hög volatilitet och lägre priser varit nyhetshöjdpunkter från Kina och har skapat oro över hela världen. Med Shanghaibörsen som exempel, börsindex (SHCOMP:IND) nådde 5117 i juni, en ökning med 54 % sedan januari. För närvarande har den fallit tillbaka till 2740, till en mer blygsam nedgång på 19%.

Det är viktigt att ha i åtanke vilka dessa investerare är. Mindre än 10 % av kineserna äger aktier och de utgör cirka 1 % av hushållens tillgångar.1  För jämförelse, 55 % av hushållen i USA äger aktier2 och de utgör 41 % av hushållens totala tillgångar. 3

Detta betyder att det mesta som händer på de kinesiska aktiemarknaderna bara påverkar rika kinesiska och offshore-investerare.

Valutamanipulation

Amerikanska politiker tar upprepade gånger Kinas ledare på sig för valutamanipulationer. De hävdar att kineserna vill hålla sin valuta billig i förhållande till dollarn för att stimulera export. Återigen är fakta av relevans. Sedan 2008 har yuanen stärkts från 8.28 till dollarn till 6.58 nu vilket betyder att Kinas export nu är 20% dyrare för dollarköpare.

Slutliga anmärkningar

Kina växer fortfarande snabbt. Bland de stora ekonomierna är det bara Indien som har en högre tillväxttakt. Och till skillnad från Kina har Indien ännu inte byggt upp den infrastruktur det kommer att behöva för sin växande medelklass.

Kineserna övergår från att vara exportledd till infrastrukturledd till att vara en inhemsk konsumtionsledd ekonomi. Det kommer att bli gupp på vägen. Men under de senaste 30 åren har kinesiska ledare gjort ett mästerligt jobb. Partiledarna vet att deras överlevnad beror på att de tillfredsställer dess 1 miljard+ människor.

Kina är också ett resursfattigt land. Den behöver mat, energi och andra produkter från utlandet. Och eftersom det är så stort har ebb och flod i dessa krav en betydande inverkan på andra ekonomier. Till skillnad från USA (och dess beklagliga demokratifrämjande program) har Kina inget intresse av att främja sin regeringsform någon annanstans. Det måste vara på god fot med alla nationer av handel och andra skäl.

En intressant sista fråga återstår att diskutera i en senare artikel: hur länge kommer Kina att kunna ha en positiv handelsbalans?

1 Direkt

2 Gallup-omröstning

3 Federal Reserve